Söndag 13 september 2015
Ju fler kockar desto sämre soppa. Är det sanning eller är det bara en myt? Vi tänkte i alla fall utmana denna tes och bjöd in både Jamie Oliver och Paolo Roberto till en gemensam stund i vårt kök.
Om det ändå vore sanning, herrarna och mästerkockarna Oliver och Roberto hemma i vårt lilla kök samtidigt! Då hade vi nog blivit så till oss att vi hade gått runt med spaghettiben och en känsla av att svimma mest hela tiden. Och vem hade det gagnat egentligen?
Nej, vår gemensamma stund i köket med dessa herrar sträcker sig så långt som att vi blandade deras recept på lasagne (som vi tidigare bloggat om här och här). Vi tog den mustiga köttfärssåsen från Paolo och den crème fraiche-baserade vitsåsen från Jamie och så fick de samsas i vår ugnsform lagom att serveras som smakrik och mättande varmrätt i fredags på vår italienska afton tillsammans med vännerna Madde och Andreas.
Resultatet blev mycket krämigt och lyckat bör vi väl tillägga och gästerna åt med god aptit. Slutet gott, allting gott!
6 portioner.
Ugnstemperatur: 200°C
9-12 lasagneplattor med ägg i, torkade
125 g mozzarella, skuren i små bitar
salt, svartpeppar
1/2 dl riven parmesanost
1 stor mogen tomat, skivad
olivolja
Köttfärssås:
500 g nötfärs
3 bladselleristjälkar
2 morötter
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 tub (200 g) tomatpuré
1/2 dl hackad persilja
2 1/2 dl rödvin
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
25 g smör
2 msk olivolja
Crème fraiche-sås:
600 ml crème fraiche, 34%
100 g parmesanost
1/2 tsk malen muskotnöt
Köttfärssås:
Skölj av selleristjälkarna, skala lök och morötter. Finhacka grönsakerna och lök samt vitlök. Smält smör i en stor traktörpanna och häll i olivoljan. Fräs grönsaker och lök försiktigt ca. 5 minuter.
Lägg köttfärs i pannan och smula sönder den med en trägaffel och bryn lätt. Tillsätt tomatpuré, persilja och vin. Smaka av med salt och peppar och låt koka såsen koka 45 minuter.
Crème fraiche-såsen:
Riv parmesanosten fint och blanda med crème fraiche, krydda med muskotnöt.
Lasagnen:
Sleva upp 1/3 av köttfärssåsen i en ugnsfast smord form. Lägg ett lager lasagneplattor ovanpå, följt av ytterligare 1/3 av köttfärssåsen. Klicka ut 1/3 av crème fraichen och fördela den i ett jämnt lager, strö över en rejäl nypa salt och peppar. Fördela hälften av den hackade mozzarellaosten över och lägg sedan på ett nytt lager lasagneplattor.
Sleva upp resten av köttfärssåsen, följt av 1/3 av crème fraichen, salta och peppra samt strö över det sista av den tärnade mozzarellaosten . Avsluta med ett lager lasagneplattor och bred ut resten av crème fraichen ovanpå. Strö sedan över 1/2 dl parmesanosten. Skiva tomaten och lägg ut skivorna och ringla olivolja över.
Täck med aluminiumfolie och grädda i ugnens mitt i 30 minuter. Ta bort folien och grädda ytterligare ca. 20 minuter – lasagnen är färdig när den bubblar och har vacker yta. Servera gärna en frisk grönsallad till!
Vår italienska afton började med en läskande Aperol Spritz i glasen, vad annars när det gäller oss? Till denna aperitif serverades bruschetta med goda tomater i olika färger från Hoffrekullens handelsträdgård, så klart! Vi bjöd även på två smakrika och goda ostar vi handlat med oss från vår matresa i Italien tillsammans med en importerad marmelad på vita fikon. Och inget förtugg utan parmaskinka så den lindades runt bitar av mogen honungsmelon.
Huvudrätten blev således denna lasagne som ni fått receptet på här och nu samt en enkel grönsallad med ruccola och spenat, paprika, snackgurka och tomater. De tre sistnämnda alla inköpta hos Hoffrekullen, och det märks visst skillnad i smaken! I vinglasen bjöds det på en röd och ekologisk italienare – Boira’ (32431) från Marcheregionen som passade ypperligt till den smakrika pastarätten.
Middagen avslutades med kaffe/té och en bit mäktig vit chokladtårta med limoncello samt limoncello i de små likörglasen. Behöver vi säga att magarna stod i fyrkant efter alla dessa gottigheter? Men å vilken lycka att få bjuda fina vänner på god mat. Igår morse vaknade vi upp och kände ännu värmen och glädjen i hjärtat från timmarna vi spenderade tillsammans. Helt klart ett av helgens finaste guldkorn!
I livet samsas alltid glädje och sorg, det är så det är och så det kommer att vara. Igår eftermiddag fick vi det sorgsamma beskedet att Peppes fammo gått bort vid den aktningsvärda åldern av 91 år. Vi har till minnet av henne köpt ett guldljus (hon älskade guldfärgat!) som vi har tänt på bordet intill ett fotografi av denna kruttant. Det är med sorg i våra hjärtan som vi inser att det var sista gången som vi såg henne i livet när vi har hemma i somras på vår semester. Vila i frid lilla fammo!
Smaklig upplevelse!
~Neta & Peppe~
