melanzane alla parmigiana pesto-färskostfyllda cocktailtomater
melanzane alla parmigiana pesto-färskostfyllda cocktailtomater

Vår mat- och vinresa till Italien. De största smakupplevelserna. Melanzane alla parmiagiana – ugnsbakad aubergine med parmesan.

 Söndag 24 maj 2015

 

Så mycket gott som vi fick äta under våra dagar i Italien och en bråkdel av allt ska vi nu försöka förmedla till er. Fantastiska smaker och kombinationer gjorda på prima råvaror, ja då kan det minsann inte bli fel. Enkelt är gott och vi saknar redan den utsökta maten!

Det vi fascinerades av i allra högsta grad var portionerna. Vi som matbloggare är ju vana vid att upplägget ska vara fint och snyggt och gärna toppat med någon färsk ört eller grönsak för att göra sig bättre på bild. Glöm det! Inte en enda maträtt vi fick serverad på tallrik hade ens ett litet basilikablad på toppen. Inte heller var portionerna jämnstora utan slarvigt upplagda och tallriken var minsann inte putsad på kanterna. Chockerande nyheter? Må så vara, men smakerna satt där och det var det allra viktigaste.

Den allra godaste maträtten vi fick smaka under hela resan? Ingen tvekan om att det var vincisgrassi som är en typisk maträtt i Macerata och Marche. Det är en variant av den mer kända italienska lasagnen med köttfärssås. Vincisgrassi, efter ursprungligt recept från kokboken ”Il cuoco maceratese” av Antonio Nebbia (1784) fylldes med karljohanssvamp, prosciutto och tryffel. På den tiden användes inte tomat särskilt ofta i köket och den klassiska köttfärssåsen var ännu inte uppfunnen.

Vincisgrassi ingick i den fantastiska 6-rätters välkomstmiddagen (inklusive vinprovning med rejäl påfyllning av sex olika viner!) som vi blev serverade på Gallery Hotel Recanati och vi har fått receptet! Det var under denna middag vi fick lära oss att italienskt friskt och spritsigt bubbel går fint ihop med feta charkuterier. Vi var alldeles lyriska (och lite på kanelen) efter denna kväll!

Detta bildspel kräver JavaScript.

italienskt lantbröd prosciutto birra moretti

Ett annat starkt matminne vi också bär med oss är den där underbart goda smörgåsen vi åt när vi passerat ett bergspass på 800 meter över havet på väg mot Recanati. En obetydlig bensinmack med enklare matservering. Vi beställde italienskt lantbröd med prosciutto och en italiensk öl till.

Det toskanska lantbrödet saltas inte enligt tradition. Förr i tiden var det en fattig region och salt var dyrt men tillsammans med salta charkuterier som prosciutto eller salami behövs det inget extra salt. Inte heller något matfett används i en toskansk smörgås. Enkelt men så in i bomben gott!

 

En underbar eftermiddag tillbringade vi i Portonovo som betyder ”nya hamnen” och som är en av Marche-regionens pärlor vid Adriatiska havet. Tidigare var Portonovo en liten fiskehamn, idag är den främst en badort som lockar med sitt turkosa och klara vatten. Här spelade Bo Hagström in ett par avsnitt av tv-serien ”Solens mat” i början på 2000-talet.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi åt lunch på restaurang ”Da Emilia” där herremannen i vårt hushåll fick på fingrarna av en servitris när han försökte hämta olivolja att doppa lantbrödet i. ”Ni är här för att äta lokala musslor, inte bröd!” Så till förrätt åt vi kokta musslor på traditionellt vis med olivolja, persilja och citron. Huvudrätten blev spaghetti con i muscioli. Underbart gott med en flaska kyld Verdicchio till. Musslorna hittas bara här i Portonovo, sitter i stora klasar på klipporna och har fått stämpeln ”Slow food” som grundar sig på regionalt producerade råvaror tillredda med traditionella metoder under ledorden; gott – rent – rättvist. Rörelsen ”Slow food” är internationell och grundades i mitten på 1980-talet i Italien.

Vi kunde inte heller tacka nej till en slice med Nutella-pizza i den lilla staden Jesi!

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

En liten fikapaus vid Pasticceria/caffetteria Millevoglie, Altidona minns vi också med glädje. Ett genuint och fint kakställe med otroligt utbud av färska produkter. Billigt var det också: totalt 5€ för en dubbel-espresso, ett glas färskpressad apelsinjuice och tre små bakverk som smakade gudomligt gott. Inte alls sötsliskiga och med ljuvlig vaniljsmak. Den vita smakade citron.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

Sent ska vi glömma den fantastiska fru Miranda Galazzi som under några kvällstimmar höll en workshop för oss där hon med stort engagemang visade hur man gör färskpasta. Hon berättade att hon själv gjort pasta sedan barnsben. Hon undervisar på en restaurangskola men håller även kurser i pastatillverkning för 3-7 åringar! Dessutom åker hon över till USA där hennes son bor och undervisar barnbarnen och andra barn i hur man gör pasta. Hon jobbar hårt för att behålla traditionen och kunskapen om pastatillverkning vid liv för kommande generationer. Hennes passion är pasta!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Under Mirandas handfasta ledning och uppmuntrande ord fick vi prova göra egen tortellini som sedan köket tillagade ”tortellini in brodo” (köttfylld tortellini i buljong) av som en bonusrätt före middagens egentliga förrätt. Denna är en traditionell maträtt italienarna häromkring alltid äter den 25 december. Ibland har man även i grönsaker.

När man kavlar pastadegen för hand får den en helt annan struktur än när man enbart använder sig av pastamaskinen och det gör att pastasåsen fastnar och sugs upp bättre. Vi fick också lära oss att färskpastan kan frysas in i portionsstorlekar direkt efter tillverkning, bara att slänga direkt från frysen ner i kokande och välsaltat vatten. Den tagliatelle vi gjorde blev vi sedan serverade till huvudrätt och aldrig har pasta varit så gott!

Fru Miranda var noggrann, en äkta perfektionist, utstrålade kreativitet och hade öga för precision när det kom till bladpersiljans duglighet som antingen var för liten, för ful eller för stor tills hon hittade det blad som var perfekt för att göra en tortellinibrosch dekorerad med persilja. Hon visade också hur man kan pynta ett band tagliatelle med t.ex. persiljeblad beroende på vad som ska serveras till pastan. Hon gjorde köttfyllda morsdags-pastarosor och det var så fantastiskt att få ta del av allt man kan göra med pasta, det är bara fantasin som sätter gränser!

Detta bildspel kräver JavaScript.

I Marche-regionen kokar man köttfärssåsen i en gryta med olika hela köttstycken, oftast de delar som inte går att tillaga på annat sätt. Man låter såsen puttra upp till ett dygn med hela köttstycken som sedan tas bort och ersätts med en blandning av färs som man fräser först i en separat gryta. Typiska kryddor för den traditionella såsen från Marche är nejlika och lagerblad. Köttfärssåsen serveras oftast till hemlagad tagliatelle och är en festlig maträtt som brukar stå på söndagsmenyn.

Nu ska ni få lära er något alldeles nytt och viktigt. I Italien går det inte att hitta ”Spaghetti Bolognese” annat än på turistiska restauranger. Köttfärssåsen serveras till många pastatyper men aldrig till spaghetti och därmed pasta!

Den sista gemensamma måltiden serverades oss vid den anrika ”Ristorante De degli Amici” i centrala Rom som bjöd på högsommarvärme (+35°) på avresedagen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Japp, belöningen kommer nu för er som orkat vara med ända hit. Vår reseledare Ulla nämnde att hennes paradrätt är ”Melanzane alla parmigiana”, en vegetarisk rätt med aubergine som varvas med tomatsås, parmesan och mozzarella och sedan gratineras i ugn. Kan ätas som ensamrätt eller så passar den till både ugnsstekt kött och fisk.

melanzane alla parmigiana

Vi blev väldigt nyfikna så väl hemkomna kollade vi upp denna maträtt för den lät väldigt god. Självaste herr Jamie Olivers recept hittades i boken ”Jamies Italien” som redan fanns i vår kokbokshylla. Vi modifierade receptet lite själva och nedan följer vår version.

Gratängen är väldigt mustig, mättande och mycket smakrik. Jättegod! Påminner lite grann om den grekiska moussakan men är helt vegetarisk. Till gratängen serverade vi urgröpta cocktailtomater som vi fyllt med en blandning av naturell färskost och pesto.

 

 

 

6 portioner.

 

 

 

3 stora fasta auberginer
salt
olivolja
1 gul lök, skalad och finhackad
1 vitlöksklyfta, skalad och tunt skivad
1 rågad tsk torkad oregano + lite till
2 burkar (à 400 g) plommontomater av bra kvalitet
1 -1 1/2 tsk havssalt
nymald svartpeppar
1/2 tsk vit balsamvinäger
en stor näve färska basilikablad, grovt sönderrivna
4 1/2 dl färskriven parmesanost
150 g buffelmozzarella
1 dl panko ströbröd

 

 

 

Skölj auberginerna och skär bort stjälkarna. Skiva dem sedan i 1 cm tjocka skivor och lägg dem i ett durkslag, lager på lager med salt emellan. Sätt en tyngd ovanpå och låt dra minst en timme, gärna längre. Skölj av aubergineskivorna och torka torra på handduk. Lägg dem sedan på bakpappersklädd plåt och pensla på olivolja. Lägg dem sedan i ugnen på 180°C i 10-15 minuter tills de fått lite färg.

Tomatsås:
Hetta upp en traktörpanna med olivolja och lägg i lök, vitlök och torkad oregano och fräs i 10 minuter tills löken är mjuk och vitlöken fått lite färg. Mosa burktomaterna och rör ner dem i traktörpannan. Lägg på lock och låt småputtra i 15 minuter. När tomatsåsen kokat ihop och blivit söt kryddas den med salt, svartpeppar och vinäger samt basilikan.

Ta fram en ugnsfast form (25 x 12-15 cm). Börja med ett tunt lager tomatsås, sedan ett tunt lager parmesan följt av ett lager aubergineskivor. Upprepa lagren tills alla ingredienser är slut, avsluta med lite sås och ett lager parmesan. Skiva mozzarellan och lägg skivorna ovanpå.

Blanda panko med torkad oregano samt lite olivolja efter behag. Toppa sedan med detta ovanpå mozzarellan.

Ställ formen i ugnen och baka den i 200°C i ca. 30 minuter tills auberginegratängen fått fin färg och ytan är knaprig och bubblande.

 

melanzane alla parmigiana pesto-färskostfyllda cocktailtomater

 

 

 

 

 

Buon appetito!/Smaklig upplevelse!
~Neta & Peppe~

 

 

 

 

  1. annepauline

    Oj vilket härligt reportage! Kanske kommer något av detta så småningom även i Kuriren? Den här gratängen måste jag absolut prova. Den verkar inte alltför krånglig att göra heller förutom att det är lite pyssel med auberginerna. Spännande!

    Svara

    1. Livsnjutarna

      Tackar! 🙂 Det finns viss risk att något av detta även kommer dyka upp i Kuriren, så ja är svaret på din fråga. 😉
      Gratängen är jättegod och vi har förenklat pysslet med auberginerna rejält. 🙂
      Kram på dig!

      Svara

  2. Mårtenssons kök

    Nej, det är inte så vidare snällt att fresta med alla dessa godsakerna som ni fått njuta av, fy så avundsjuka vi blir:) ! Italien vill vi gärna resa till, just att resa runt och få prova är ju drömmen. Vi hoppas den går i uppfyllelse.
    Kramar

    Svara

Lämna ett svar till annepauline Avbryt svar

All content is © 2013 by Livsnjutarnas gourmetkök. All rights reserved.