Vår egen hemmagjorda memma.

Ingen påsk utan memma! Och nu kan vi på vår ”att-göra-lista” bocka av memman. I många år har vi varit nyfikna på att prova göra denna traditionella finländska påskefterrätt och nu får vi säga som Stina i Saltkråkan; ”Ja, nu är det gjort!” Ärligt talat ser memman inte särskilt aptitlig ut, i vår mening påminner den både i konsistens och utseende om hundbajs… men man ska inte döma innan man smakat! Memman både smakar och doftar mustigt söt spannmål. Den kännetecknas också av den klibbiga konsistensen. Denna memma blev mjukare i konsistensen, lite ljusare till färgen och heller inte lika söt som den man kan köpa i affär. Ja, till och med här i Kungälv finns det finländsk memma i affären!

Vi har nog inte alltid tyckt om memma. Man åt några skedar som liten och sen vägrade man ens smaka under tonåren. Det är nog först på ”senare år” som den faller oss i smaken igen. Och bäst smakar den serverad med lite socker på toppen och vispgrädde runt om.

Ja, det är ett heldagsprojekt att göra memma, det har vi fått erfara nu. Räkna med ca. 12 timmar! Och efter att ha läst många olika memmarecept har vi kommit fram till att den nu ska få stå och mogna i kylen i tre dagar. Visst, vi var ju tvungna att provsmaka idag bara för att kunna skriva detta, men nu är det hänglås på folieformarna fram till påskhelgen.

Efter flera telefonsamtal till Peppes mamma har vi kommit fram till vilket recept som påminner mest om den memma som Peppes mormor gjorde förr i tiden. Då tillredde man den i näveraskar, rivor, men numera har de ersatts av  pappaskar. Själv använde vi oss av aluminiumfolieformar för ibland kan memman bränna fast och göra vanliga ugnsformar omöjliga att få rena. Men sen uppstod helt plötsligt ett annat problem: var köpa memma-malt??? Det fick bli så att Peppes föräldrar gick och köpte det i Finland och skickade det på posten åt oss. Ännu ett stort tack till er! ♥

Tänk på att använda en stor kastrull, ca 10 liters eller gör som vi, blanda memmasmeten i en stor bunke på ca. 7 liter och använd sen två mindre kastruller att koka memman i. Det ska finnas marginal för att röra om!

Grundreceptet vi använde oss av hittade vi på memma-maltpåsen från Laihian Mallas Oy med undantag att vi tillsatte lite socker och kommer låta den stå och mogna några dagar i kylen. Så håll till godo, för här kommer receptet:

 

Av dessa mängder fick vi 6 mellanstora (8 1/2 dl) och 2 små (5 dl) formar med memma. Ugnstemperatur: 125° eller varmluft 100°

2 1/2 – 3 liter vatten, 60-70°
500 g memma-malt
750 g fint rågmjöl
1 dl mörk sirap
1/3 tsk salt
1 msk socker
1 msk mald pomeransskal

 

Väg upp mängden memma-malt och rågmjöl så du har koll på den totala mängden som ska användas.

Värm 1/2 – 1 liter vatten (60-70°). Tillsätt 100 g malt och 150 g rågmjöl. Blanda till en slät gröt. Strö över lite rågmjöl och täck med lock eller bakduk och låt mälta på en varm och dragfri plats 1 1/2 – 2 timmar.

 

 

 

 

 

 

Blanda väl och tillsätt 1/2 liter vatten (60-70°), 100 g malt och 150 g rågmjöl. Blanda till en slät smet och strö över lite rågmjöl. Täck med lock och låt mälta på varm och dragfri plats 1 1/2 – 2 timmar.

Fortsätt i samma stil med en timmes mellanrum tills allt vatten, malt och rågmjöl är använt. Tillsätt i slutet salt, sirap, socker och pomeransskal. Blanda väl. Smaka av och tillsätt vid behov mer sirap och pomeransskal.

Koka blandningen under kraftig omrörning ca. 10 minuter. (Här hjälptes vi åt att röra i varsin kastrull.) Här kommer memman att mörkna och tjockna till. Låt svalna och fördela i folieformar. Det är viktigt att inte fylla formarna helt!

 

 

 

 

 

 

Grädda i ugn 4 timmar. Vi använde varmluft för att inte alla formar fick plats på samma plåt. Skifta plåtarna när halva gräddningstiden har gått. Låt kallna. Förvara i kylskåp i tre dagar för att memman ska mogna och sen kan du frysa in det du inte äter på en gång.

 

 

 

 

 

 

Memman serveras kall med socker och ovispad grädde.

 

Vi sammanfattar gårdagen med att den var väldigt spännande och att memman blev mycket god! 🙂

 

Smarrig förplägnad!
~Neta & Peppe~