Smaker från Salzburg.

Så är vi tillbaka efter vår minisemester (lördag-onsdag) till Salzburg (Österrike) med en avstickare över dagen till München (Tyskland). Hoppas ni alla är glada över att vi landat och befinner oss på hemmaplan igen, ivriga att delge er lite av våra upplevelser.

 

 

Vädergudarna hade vi inte riktigt på vår sida. Solsken på ankomst- och avfärdsdagen och däremellan grått, dimmigt och småregn. Men inget vi lät oss avskräckas av. Hade vi haft en stegräknare på oss hade nog den gått i botten för så mycket promenerade vi. Det är det som är bra med just Salzburg, allt ligger så nära till. Promenadavstånd till de flesta sevärdheterna och alla pampiga byggnader. Och vi hann med en guidad rundtur med minibuss till flera platser där filmmusikalen ”Sound of Music” spelades in.

Wienerschnitzel stod självklart som ett måste över maträtter vi skulle äta. Den klarade vi av redan första kvällen på ett mycket trevligt ställe, nämligen Alter Fuchs. En restaurang man verkligen inte behöver gå hungrig från! Kan verkligen rekommenderas för sin mysiga inredning, trevliga personal och sina rejäla portioner. Vill man vara säker på att få plats under helgkvällar rekommenderas bordsreservation, vi hade tur som fick plats! Den äkta wienerschnitzeln görs på kalv och det var den vi åt, nästan lika stor som ett elefantöra! Mycket gott!

 

Knödel påminner väldigt mycket om svenska kroppkakor. De här som vi åt var stora som tennisbollar och otroligt mättande. De ser kanske inte så aptitliga ut men vi tyckte om dem, smörsmaken anades. Efter att ha ätit dessa portioner  med både ugnsstekt fläsklägg och gulashgryta orkade vi tyvärr ingen efterrätt… 😉 Eller var det kanske ölet som gjorde det!?

 

Gulash i både sopp- och grytvariant kanske man inte förknippar med Österrike så där på rak arm. Men om man kröker armen lite så kanske man kommer ihåg att en gång i tiden hängde Österrike ihop med Ungern så därav är det vanligt med gulash. Härligt värmande en kulen dag och gott!

 

 

 

 

 

 

Weissbier, även så kallat veteöl, ofiltrerat med en låg humlebeska. Mörkt eller ljust. Serverat i höga glas för att hantera den stora skumbildningen som vetemalten orsakar. Ett uppfriskande, ej så mättande perfekt nybörjaröl! Bagerskan i detta hushåll har aldrig varit förtjust i öl men hur som haver, weissbieren kunde hon dock inte motstå och de konsumerade öllitrarna slutade hon räkna… ! 😉 Att hinna prova alla märken av weissbier insåg vi ganska fort var en omöjlighet, men några hann vi med till retligt låga priser. Och bara i Salzburg finns hur många ölbryggerier som helst. Bara för att nämna några; Augustiner Bräu, Die Weisse och Stiegl (det äldsta i stan). Paracelsus, läkare, alkemist, astrolog, mystiker och filosof i Salzburg uttryckte sig klart om vad han tyckte när han myntade orden ”Öl är en gudomlig medicin”.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I ölens förlovade land finns ölträdgårdar eller ölstugor som är ett häftigt fenomen. Vi besökte Augustiner Bräu, tog ett lerkrus (1/2 l eller 1 liters storlek) och ställde oss i kön för att köpa öl. Betalade och fick öl i kruset direkt från öltunnan som nyss rullats in från det intilliggande bryggeriet. Valde ett bord i en sal med rökförbud och satte oss ner. Gick och köpte oss något att äta från matstånden i hallen bredvid. Där fanns folk i alla åldrar, hela familjer med barn som drack läsk, par och kompisgäng till och med en söndagskväll. Enkelt och lättsamt!

Sachertårta kan man ju inte låta bli att äta om man som vi befann oss i sachertårtans förlovade land. På Café Tomaselli, äldsta kaffehuset i Salzburg med placering mitt i centrum. Tillsammans med varm choklad gjord på smält choklad med gräddtopping eller varför inte en traditionell einspänner – mocca (starkt kaffe) serverat i glaskopp med gräddtopping? Sachertårta har aldrig varit så saftig som denna!

Salzburger Nockerl, en typisk dessert som är en söt sufflé, i detta fall serverad på ett lager med lingonsylt. De tre topparna symboliserar de tre bergen som omger staden; Gaisberg, Mönchsberg och Nonnberg. Smaken i sig var väl ingen utstickare, med rätt mycket luft i sig blev man heller inte proppmätt av den men tillsammans med ett sött efterrättsvin blev den en trevlig smakupplevelse. Och inredningen på Café Mozart bidrog med sitt, självklart Mozarts musik klingande i högtalarna.

Mozartskulor finns i många varianter och alla försöker övertyga den lättlurade turisten om att just deras är den äkta! Men det finns bara en äkta och det är den som kommer från café och konditori Fürst som finns på fyra olika ställen i stan. Efter att ha provsmakat totalt tre olika (det fanns någon till) kom vi fram till att originalet från år 1890 var bäst och köpte med oss hem. Priset var inte alltför hutlöst, 1 € /styck.

 

Frankfurter, Weisswurst, Bratwurst, Käsekrainer, Münchner… korv i olika utförande men likväl en korv! Den ena godare än den andra, vi åt nog korv varje dag ihop med sauerkraut (surkål). Prisvärd mat och mättande för oss saliga fotgängare. Men nu har vi lovat oss flera veckors korvuppehåll här hemma! 😉

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Apfelstrudel stod högt på prioriteringslistan hos oss. Den fick vi njuta av under vår ”Sound of Music”-rundtur som avslutades i Mondsee, 27 km från Salzburg. I den storslagna cafémiljön vid Braun avnjöt vi vårt livs första apfelstrudel och var nästintill lyriska efteråt. Ljummen apfelstrudel med ljummen vaniljsås, ni känner redan hur det vattnas i munnen ellerhur?!? Inte äckligt söt, tydlig och krispig äppelsmak med en rund ton av russin och kanel.

 

Vi är inte mycket för att köpa souvenirer som mest ligger och skräpar efteråt. Vi håller oss till kylskåpsmagneter och sen om vi hittar något intressant som går att förtära. I resväskan packades det således ner:

• surdegsbröd från Stiftsbäckerei St. Peter, Salzburgs äldsta bageri
• weissbier
• österrikiskt rödvin
• Mozartchoklad fylld med pistagenötter, marsipan och hasselnötsnougat
• äkta Mozartkulor
• Mozart chokladsprit
• Mozart chokladlikör; vit-, mjölk- och mörkchokladsmak

 

Vi tackar Salzburg och München för dessa trevliga dagar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

//Neta & Peppe